Ylva Lindstedt föreläser i seminarium på Stockholms Stadsbyggnadskontor

Den 20 oktober 2009 höll Stockholms Stadsbyggnadskontor ett seminarium, som var startskottet för en omarbetning av Stockholms Stads officiella riktlinjer för balkonger som tillägg till befintliga hus - med särskilt fokus på innerstadens gaturum. Balkonger är möjligen små i storlek, men initiativet är inte desto mindre viktigt och välkommet, eftersom de nya riktlinjerna syftar till en höjd arkitektonisk kvalitet för den här typen av tillbyggnader i Stockholms innerstad.

tillägg till befintliga hus i innerstadens gaturum

Bakgrunden till förändringsarbetet är Stadsbyggnadskontorets ansvar att säkerställa kvaliteter i den byggda miljön, när trycket från politiskt håll att liberalisera balkonglovgivningen nu ökar, parallellt med den tilltagande anstormningen av bygglovsansökningar hos SBK.

Under seminariet belystes balkongfrågan ur en mängd perspektiv i en serie föreläsningar och en paneldebatt: Antikvariskt, arkitektoniskt, byggnadstekniskt, tillgänglighetsmässigt och juridiskt.

Inbjudna föreläsare var Martin Rörby (Skönhetsrådet), Gunilla Söderlund (Stadsmuseet) och Ylva Lindstedt (YAJ arkitekter och KTH/Arkitektur). Interna föreläsare var konstruktören Jerker Axén samt juristerna Marie Andersson och Aurora Hanhisalo. I den efterföljande paneldebatten, som modererades av Anna Arén (SBK), medverkade även Carl-Gustav Hagander (Länsstyrelsen), Olev Nöu (Arkon AB) och Kjell Sundström (chef för SBKs Bygglovsavdelning). Totalt deltog ca 100 tjänstemän, kommunalpolitiker, balkongentreprenörer och inbjudna gäster.

Gestaltningsstrategier för balkonger som tillägg till befintliga hus

var titeln på Ylva Lindstedts föreläsning. Med utgångspunkt i PBLs krav på kontextspecificitet, pekade hon på standardlösningarnas brister i fråga om form/format/funktion. Med rikliga exempel föreslog Ylva en tänjning av vår kollektiva sinnebild av balkongen med hjälp av hybrida former/format/funktioner och med hjälp av balkongen som arkitektonisk feature.

Hon belyste också balkongens sociala implikationer för de offentliga rum, som de är en integrerad del av - bl a den ”smygprivatisering” av det offentliga rummet, som sker när större balkongers privatsociala rum inkräktar på ett stadsrum med offentlig karaktär.

Med hjälp av PBLs krav på en god helhetsverkan spekulerade Ylva kring vilka byggda kontexter som tål tillägg, respektive inte tål tillägg, beroende på var kontexten befinner sig på en skala mellan generisk/generell arkitektur och särskilt värdefulla byggnader utifrån en PBL-tolkning.

Ylva underströk behovet av grundliga kontextanalyser, t ex utifrån taxonomi-checklistor, för att klargöra den byggda kontextens gestaltningslogik, som en förutsättning att agera kontextspecifikt när en ny årsring adderas. Hon framhöll vikten av en precis och robust argumentation i både tillblivelse- och beslutsprocesser för bebyggelse, där hennes taxonomi-checklistor är effektiva verktyg.

Med stöd i PBL avfärdade Ylva slutligen sk anpassade uttryck framför uttryck som ger en god helhetsverkan genom att på ett kritiskt sätt både involvera sin kontext och ha en stark arkitektonisk integritet - så att även vår samtid, som den materialiseras i byggd form, kan bli bevarandevärd i framtiden.