en grönare planet

Energioptimerad arkitektur
Miljöengagemanget i bygg – och fastighetsbranschen har till slut blivit en hygienfråga, efter att i flera decennier setts som ett uttryck för en alternativ livsstil. Det är jättebra! Men det kräver större kreativ kapacitet än att bara addera miljöteknik till i övrigt konventionella byggnader – om det är verkliga energibesparingar som är målet!

Passiva och aktiva klimatsystem
Klimataspekten av arkitektur har alltid varit ett stort intresse hos oss. I YAJ arkitekter har vi därför en grön baktanke med alla våra projekt. Men att jobba eko-smart som arkitekt är, för oss, ett betydligt mer innovationsbaserat arbete än att bara integrera cleantech. Vi tycker inte ens att det är särskilt smart att blint förlita sig till komplicerad, kostsam och många gånger ömtålig teknik! Istället arbetar vi med att utveckla arkitektur som i sig är klimatanpassad och energioptimerad, där miljöteknik ingår som komplement, som kan uppgraderas efter hand i takt med teknikens utveckling.

Klimatrelaterade utgångspunkter i ett sådant gestaltningsarbete är t ex vindriktningar och principer för luftflöden för gynnsamma aerodynamiska egenskaper hos byggnader. Ett annat exempel är solvinklar och solinstrålning.Termisk massa, som buffrar värme och kyla, samt placeringen av byggnadernas olika funktioner i förhållande till väderstreck och terräng, är ytterligare formgivningsfaktorer hos oss – både i den övergripande skalan och i byggnaders komponent- och detaljskala. Sammanfattningsvis handlar energioptimerande, arkitektonisk gestaltning om att skapa byggnader, vars form, placering, programdisposition, material och konstruktion, samverkar med topografi, sol, vind, väderstreck samt dygn- och årstidsväxlingar, för att minimera behovet av tillförd energi för uppvärmning, ventilation och belysning.

På så vis utvecklas sk passiva klimatsystem, och det är där de verkliga miljö- och driftvinsterna görs. Aktiva system, dvs miljöteknik, är kostsamma och än så länge relativt lågeffektiva, men behövs av två anledningar: Dels för att skarva i när de passiva systemen inte räcker till, dels för att automatiskt växla mellan aktiva och passiva klimatsystem.

Konkreta exempel på samverkande passiva och aktiva klimatsystem finns i våra uppdrag Framtidens underhållsdepå (2010. Beställare: Jernhusen), Mariefreds och Oxelösunds Gästhamnar (2007 och 2009-10. Beställare: Viamare Promarina Management) och Villa Kapla (2007-09. Beställare: Privat). Det är tre vitt skilda projekttyper, som tillsammans illustrerar att alla områden och skalor inom fastighetsutveckling gynnas av energioptimerad, hållbar arkitektur.

Ekologi kontra energioptimering och klimatanpassning
Att vi i YAJ arkitekter hellre talar om vårt miljöarbete med nyare benämningar som energioptimering och klimatanpassning, än med den stilmässigt belastade termen ekologi, har att göra med just estetik och upplevelsemässiga kvaliteter: Det är ett sätt för oss att peka på ett innovativt förhållningssätt till arkitektonisk gestaltning, som i sin tur syftar till nya arkitektoniska uttryck. 

Hållbar fastighetsutveckling
Energioptimerad arkitektur är en del av vår strävan efter hållbara miljöer. Det är ett vidare begrepp i sammanhanget, som vi definierar som miljöer, som …

… bidrar till minimal total miljöbelastning,hälsosamma inomhusklimat, en grön livsföring, demokrati och, inte minst, hög arkitektonisk upplevelsekvalitet – där arkitektens kärnkompetens finns.

… fungerar som intäktsgeneratorer och utvecklingsmotorer i sina sammanhang, t ex sin stadsdel eller ort.

… hämtar produktionsmaterial och arbetskraft lokalt,och upptar inte större fysisk plats än nödvändigt.

… kan växa och krympa, och dessutom ändra innehåll utifrån skiftande behov över tiden - utan att förlora i kvalitet.

Att fastighetsutveckla med  demokratiska förtecken kan verka överambitiöst i ett kommersiellt perspektiv. Men man kan - faktiskt! - skapa kapitaliserbara mervärden med hjälp av insikter om demokratiska hållbarhetsaspekter av dels tillblivelseprocessen, dels av det färdigställda resultatet av ett fastighetsutvecklingsprojekt:

Målinriktade, inledande samverkansprocesser med lokala myndigheter, institutioner, föreningar och allmänhet ger tillgång till värdefull fackkompetens och lokalkännedom i projektets programfas. Det ger förutsättningar för ett maximalt performativt slutresultat. Ett välförankrat projekt genererar dessutom goodwill, som i sin tur smidiggör tillståndsprocesser i projektets plan- och bygglovsskeden.

En hållbar fastighet kännetecknas av att den också gör nytta på ett socialt plan som färdigställd miljö: Den är inkluderande genom att välkomna människor i ett så brett spektrum som möjligt i fråga om ålder, kön, fysisk förmåga och plånbok. Sådana inkluderande miljöer, som dessutom är upplevelseintensiva och unikt utformade, har en stark attraktionskraft. För en fastighetsutvecklare är det en uppenbar konkurrensfördel, med positiva spin-off-effekter på ett fastighetsprojekts primära, kommersiella syfte.

Läs om våra ståndpunkter inom hållbar stadsbyggnad på >

Framtidens underhållsdepå, 2010
”Framtidens underhållsdepå” är namnet på ett parallelluppdrag som arrangerades av Jernhusen i syfte att skapa koncept för miljösmarta, varumärkesbyggande miljöer för underhållsdepåer. Ett krav från Jernhusen till de inbjudna arkitekterna var att de föreslagna anläggningarna skulle hålla en så hög arkitektonisk klass, att de kan återge järnvägssektorns byggnader den status de en gång hade.  Vårt bidrag var en samtida, nära-noll-energiarkitektur, med referenser till järnväg och historisk järnvägsarkitektur. Byggnaderna för tanken till landskap snarare än till byggnader, för att överbrygga den skala- och programkollision som annars riskerar att uppstå när en storskalig industrianläggning adderas till småskalig bostadsbebyggelse. Energikonsult: Incoord, genom Tore Strandgård.

Passiva och aktiva klimatsystem i samverkan               

• Termisk massa i form av en tung stomme i betong, som utjämnar värme- och köldtoppar, och ger ett stabilt och behagligt inomhusklimat över dygnet och året. Den termiska massan kapar de annars häftiga effekttopparna varje gång ett tågsätt transporteras in i och ur depåhallarna.
• Vattenburen värme och kylning via takplacerade solpaneler med geoenergilager till ingjutna rör i betonggolv- och väggar.
• Rejäla takutsprång över de glasade gavlarna avskärmar den uppvärmande solinstrålningen sommartid, men släpper in den under övriga årstider, när solen står lägre på himlen.
• Sensorstyrd självdragsventilation via motoriserade takfönster.
• Tilluft via intagskanaler under perronger, där luften förklimatiseras: Sommartid kyls tilluften, vintertid förvärms den av omgivande mark.

Oxelösunds gästhamn, 2009-10
Anläggningen för gästhamnsfaciliteter i Oxelösund för Viamare Promarina Management har en modern form med maritim förankring. Byggnaden är en monolit i massivträ, som nås via en strandpromenad i trä. Massivträstommen är exponerad exteriört i fasaderna, takbeläggningen är också i trä, ett sk faltak. Hela exteriören är ytbehandlad med väldoftande ”bryggsmörja” eller ”Roslagsmahogny” – en mörkpigmenterad blandning av tjära och linolja, som förr i tiden användes som bryggimpregnering. Byggnadernas interiörer är havsblått monokroma med detaljer i teak. Energikonsult: Incoord, genom Tore Strandgård.

Passiva och aktiva klimatsystem i samverkan

• Utjämning av temperatursvängningar under dygnet via tung stomme i massivträ, som ackumulerar värme under dagen. Under de kallare nätterna återges värmen.
• B yggnadsvolymen är optimerad utifrån solvinklar och väderstreck i förhållande till solpanelernas funktion (takfall mot söder) samt takfönstrens funktion som dagsljusintag, där den mest intensivt uppvärmande solinstrålningen undviks genom att takfallen vikts bort från södersolen.
• Evakuering av fukt och överskottsvärme via sensorstyrt självdrag genom takfönster i kombination med mekanisk frånluft.
• Solpaneler och värmepump för uppvärmning av tappvatten.
• Rörelsedetektorer och sensorer för reglering av elektrisk belysning, tappvatten och vädring via takfönster.
• Värmeåtervinning av frånluft (och under projekteringen även av avloppsvatten från dusch och tvätt. Det genomfördes inte i produktionsskedet, pga av bristfällig lönsamhet för leverantören!).

Övriga hållbarhetsaspekter

• En lågutnyttjad parkeringsplan, som ursprungligen användes av ett fåtal människor, uppgraderades till en attraktiv offentlig plats för en bred allmänhet utan krav på konsumtion. Nya gångstråk, torg och parkytor med sittplatser tillskapades.
• Vattenytan tillgängliggjordes för allmänheten för promenader och tilläggning för båtar av alla typer och storlekar.
• Anläggningen tillför sin ort besökare, och spelar på så vis en aktiv roll för Oxelösund som utvecklingsmotor och intäktsgeneratorer: Anläggningen länkar båtgäster med ortens attraktioner och service, och erbjuder samtidigt allmänheten från land en upplevelserik länk till vattnet.
• Just nu kompletteras gästhamnsanläggningen med en byggnad med butik, café och hamnkontor. Där återanvänds en befintlig grundläggning från ett isverk till fiskebåtar.

Mariefreds gästhamn, 2007
Mariefreds Gästhamn, också för Viamare Promarina Management, ligger mellan Vasaborgen Gripsholms slott, Gripsholms Värdshus och Mariefreds historiska trästadskärna. Hamnplanen - idag en grusad parkeringsplats - skall etappvis utvecklas med moderna magasinsbyggnader, kajstråk, bryggor och ett stensatt torg, som tillsammans knyter ihop staden med vattnet. Magasinsbyggnaderna skall förutom gästhamnsanknutna funktioner husera verksamheter med koppling till sjösport och livets goda. Pga fyra angränsande riksintressen är projektet fortfarande i detaljplaneskede.

Passiva och aktiva klimatsystem i samverkan

• Stora takutsprång över glasade långsidor avskärmar den uppvärmande solinstrålningen sommartid, men släpper in den under övriga årstider, när solen står lägre på himlen.
• I likhet med Oxelösunds gästhamnsanläggning: Termisk massa i form av en tung massivträstomme; Sensorstyrt självdrag genom takfönster i kombination med mekanisk frånluft; Solpaneler och värmepump, Rörelsedetektorer och sensorer för reglering av elektrisk belysning, tappvatten och vädring via takfönster; Värmeåtervinning av frånluft och avloppsvatten.

Övriga hållbarhetsaspekter

• Förutom med privata transporter, nås Mariefreds gästhamn med turbåtar från Stockholm, buss samt tåg via egen station, där museijärnvägen ÖSLJ sommartid länkar hamnen med Svealandsbanan.
• Projektet har utvecklats i en samverkansprocess med allmänheten, kommundelsnämnd, Slottsförvaltningen, och intilliggande verksamheter.
• I likhet med Oxelösunds gästhamnsanläggning: En lågutnyttjad parkeringsplan, som används av ett fåtal människor, skall uppgraderas till en attraktiv offentlig plats för en bred allmänhet utan krav på konsumtion. Nya gångstråk, torg och parkytor med sittplatser skall tillskapas; Vattenytan skall tillgängliggöras via bryggor för promenader och tilläggning för båtar av alla typer och storlekar; Genom att tillföra sin ort besökare, spelar gästhamnsanläggningen en aktiv roll i Mariefred som utvecklingsmotor och intäktsgenerator: Anläggningen vänder sig med sina dubbla framsidor mot både havet i söder och Mariefreds historiska trästad i norr. På så vis länkar den båtgäster med ortens attraktioner och service, och erbjuder samtidigt allmänheten från land en upplevelserik länk till vattnet. Gästhamnsoperatören skall också tillhandahålla lånecyklar för sina båtgäster.

Villa Kapla, Lidingö, 2009-10
Villa Kapla är ett trevåningshus i trä i en sluttning på Lidingö, formad med utgångspunkt i Kapla-stavarnas logik: Vi startade med att rumsliggöra programmet genom att stapla klotsar på varandra. Där invändiga funktioner pga deras antal, storlekar och möjlighet till utsikt respektive oönskad insyn krävde det, fick respektive klots kraga ut över fasadlivet - resultatet blev en rätvinkligt organisk komposition i trä. Beställare: Privat.

Passiva och aktiva klimatsystem i samverkan

• Generösa dagsljusintag, som minimerar behovet att elektrisk belysning.
• Överkragande byggnadsvolymer, som sommartid avskärmar stora glaspartier på plan 1 och 2 från solinstrålning. Vinterns lägre solvinkel släpper in den uppvärmande solenergin, där den lagras i en tung murstock. På plan 3 och i samtliga norrvända fasader är fönsterytorna mindre.
• Bergvärme.
• Självdrag via taklanternin i centralt beläget trapphus, kompletterat med mekanisk frånluft med värmeåtervinning.
• Invändiga rum växer sommartid ut i angränsande exteriöra rum, för att till hösten och vintern krympa tillbaka i storlek igen.
• Energisnåla köksmaskiner och belysning. Snålspolande vattenarmaturer.

Övriga hållbarhetsaspekter

• Plats för källsortering.
• Kompostering och köksträdgård i direktanslutning till köket.
• Naturmaterial i största möjliga utsträckning.